Ambulansen

Har varit vaken i stort sett hela tiden från och med de jag klev upp 06.15 i lördags. De var lördag och sista arbetspasset innan jag skulle få åka hem och vara ledig en dag. Klockan slog 15.00 och jag skyndade mig hem till byn, äntligen skulle jag få sova ut, tänkte sova åtminstone fram till 12.00 på söndags morgonen. Men 01.20 på natten mot söndagen vart de ändrade planer. Marcus fick från klarblå himmel en kronisk huvudvärk så intensiv och kraftig så jag fick ringa ambulansen. 02.20 satt vi i ambulansen på väg mot Arvidsjaur. Kändes som de tog evigheter för ambulansen att ta sig fram. Väl framme fick Marcus lite medicin och Alvedon mot huvudvärken. Sen bar de av mot Piteå, för de trodde att de spruckit ett blodkärl i skallen och därför måste han röntgas. Mellan 05.00-06.00 var vi framme i Piteå, inne på akuten. Där han fick mer medicin, men nu hade huvudvärken upphört. Han röntgades, men inget syntes. Vi fick sitta kvar på akuten fram till klockan 12.00 ungefär. Då han både jag och Marcus sova 2timmar. Han på en sjuksängen och jag sittande på en stol. Har aldrig förr sovit sittande på en stol. Efter klockan 12.00 fick vi byta avdelning. Så nu ligger vi där alla dom som är i sista skedet i livet ligger, känns ju betryggande. Men Marcus mår bra nu, men blodtrycket är högt. Så dom försöker få det att sjunka med medicin. Och i morgon kommer en läkare för att ta sig en titt. Hoppas verkligen att dom finner felet. Att vara så ung och ha så högt blodtryck, då är de något fel. Just nu sitter vi inne på rummet. Marcus sover och jag sitter i en fåtölj som är något skönare än stolen nere på akuten. Dom sa att dom skulle fixa in en soffa på rummet till mig, så jag skulle ha någonstans att sova inatt. Men än så länge så står det då ingen soffa här. Och känner jag sjukan väl så lär de inte bli någon soffa heller. Får sova i fåtöljen, får försöka göra det bästa av situationen.

Hade bra