Blodgivare

I morgon ska jag följa med Sandra och ge blod. Blir min första gång så jag är lite smått nervös faktiskt. Är rädd att det ska ta ont för de är det jag har hört, men Sandra säger jag svamlar. Jag har en hög smärttröskel, men just det där med att ta blodprov är jag inget fans av. Heller tar jag hål i naveln igen eller tatuerar mig. Jag tycker inte att de tar speciellt ont men att bara sticka hål på fingret för att ta en liten droppe blod tycker jag tar sjukt ont. Men de ska nog gå bra. För övrigt så går de bra med mina getter. Just i detta nu så är dom ute i sin box. Dom har blivit betydligt tamare och socialare nu. Geten (tjejen, kallar henna för pissråttan för tillfället) vill inte alls vara ifrån mig, hon kommer direkt mot mig när jag kommer. Och hon vilar gärna i min famn. Har bild på det men har inte laddat in dem i datorn än. Däremot bocken (kallas för tillfället för getjäveln eftersom han rymde för mig när jag först testade sätta ut honom men fick bättra på mitt bygge) han har vart mest rädd, jag fick inte ta i han igår men idag hittade jag vägen till hans hjärta. Den vägen går genom en banan. Han älskar banan. Så nu är han inte så svar övertalad längre. Nu får jag klappa honom. Så det går framåt. Jag låter dom inte vara ute hela dagen ännu eftersom jag inte riktigt litar på honom ännu, är rädd att han rymmer igen. Så därför får de bara vara ute medans jag är hemma och kan springa och kolla med jämna mellanrum. Mitt nästa mål blir till helgen att de ska vara ute hela dagen plus att försöka få henna att vilja följa efter mig.